Do Re Do

Man tager fyra skruttiga gamla ringpärmar... ... samt fyra härliga vintagetyger...

... en sax och lite lim.

Efter ca en kvarts pyssel har man fyra snygga pärmar istället!

Sen hittar man en pärm till och letar fram ytterligare ett snyggt vintagetyg...

... så blir det så här snyggt i mönsterhyllan sen:

Den starkt gröna med lite vitt och gult på längst till höger har jag haft riktig saxångest över. Det är ganska längesedan nu som jag fick det av min kära mor, men det är så galet snyggt, så jag vågar knappt tänka på att klippa i det. Men det ska bli en jacka så småningom. Till våren, typ. Det är mitt gamla överkast från när jag var liten!

De övriga är lakan och en duk som jag i ett fall har fyndat på nyöppnade Myrornas i Gävle och i tre fall har fått från härliga Karina.

Missen jag gjorde, som jag rättade till till pärm nr 5, är att jag borde ha använt limstift, alternativt smetat ut papperslimmet till ett slätt lager över hela pärmsidan. Nu syns det tyvärr var limmet är. Tydligast på de ljusa tygerna. Tyvärr ledde ett feltänk till att etiketten med text på (som syns överst) lyckades hamna precis under den vita blomman och därmed lyser igenom. Suck. Fast det syns nog inte på bilden.

Det här är något jag har tänkt göra länge, men av någon anledning har jag dragit mig lite. Helt i onödan. Det tog nog sammanlagt en halvtimme att göra alla fem pärmarna!

Jag är bäst!

Med detta utrop terroriserar Mellanloppan sin storasyster med jämna (och kanske möjligen något täta) mellanrum. Naturligtvis förstår ni att min önskan inte på något sätt är att reta upp någon, men lite nöjd kan man väl få vara när man för andra dagen i rad (sydde denna igår, alltså) syr en prototyp som blir så himla lyckad? En jacka, alltså! Tyget är ett av mammas gamla lakan, så det är ju snarare en sommarjacka. Den är fodrad med vit velour som det fanns en precis lagom stor bit kvar av. Dragkedjan kommer från makens gamla kasserade regnjacka. Och mudden är från Jofotex. En gång bad jag Johnny lägga med en bit orange mudd om han hade nån. Då kom den här...?? Den gick ju inte att använda till det den orange mudden var tänkt till. Men här passade den ju ypperligt! Mönstret är Meedom och Meedom, 92, form 2. De rekommenderar ju själva form 3 till sina jackor, men hur skulle det se ut?? Se livebilderna nedan, så ser ni att den är ganska stor som den är. Form 3 hade gett ca 8 cm till i omkrets... Det finns gott om plats till xtra tröja i denna också. Och med Meedom och Meedoms märkliga storlekstänk, så märker jag denna till 98. Den är rätt stor som 98 också. Så lite livebilder, med kragen "upplåst": Och med kragen "uppdragen", som en polokrage:

Lite detaljer kan finslipas: Dra ut resåren under ärmarna mer, blev kanske lite lite rynk där. Gör fickorna lite längre/större. Kanske lite mindre ärmmudd. Men det är bara småsaker, tycker jag. Nu ska jag bara bestämma mig om denna ska flytta till smartamammor.se eller användas här...

Ni har väl, förresten, noterat den tjusiga mönsterpassningen vid fickorna? Jag fållade fickorna med en orange snedremsa. Den var också exakt i färg!

Nu är glada julen slut, slut, slut

Men innan den dansas ut helt och hållet, vill jag visa er en bild på vår fina, fina julgransmatta.

Jag sydde den för 5-6 år sedan utifrån ett pysselkit från Tildes jul/Panduro och jag tycker den är så fin. Jag blir alldeles glad varje år när jag tar fram den!

Snögubbarna, julgranarna, paketen, stjärnorna och månarna är alla applicerade på grå filt. Det är olika vävda bomullstyger, utom de röda hjärtana som också är av filt. Egentligen skulle det vara en grå snedremsa runt kanten också, men jag tyckte den stämde för dåligt i färg, så jag hoppad helt enkelt över den!

Notera också drivorna av barr ;) Det här är faktiskt ALLT vad barr som årets julgran har släppt! Maken har varit jätteduktig och vattnat varje, varje dag och det fungerade!

Mönstret består av fyra rapporter och här får ni en detaljbild (utan barr...):

Det här var min första kontakt med vliesofix, så de är "fastklistrade" med det först och sen fastsydda med ganska gles, "vanlig", sicksack. Totally stable behövdes inte, eftersom den grå filten är ganska tjock och stadig.

Passar också på att visa en väska jag sydde för sisådär 23 år sedan eller när jag nu gick i åttan...

Helt egen idé som förverkligades med hjälp av mammas trädgårdsbyxor (tack, mamma!!!) som dessutom råkade vara märkesjeans; Lee.

Remmen är sydd av tyg från benen och var från början fastsydd, men där blev belastningen för hård, så den har både lossnat och dessutom slitits av på mitten, så nu är den fastknuten och ihopknuten.

Stängningen sköts med hjälp av lillebrors gamla vanthållare som blir minihängslen.

Det här är också ett gammalt alster som jag är väldigt, väldigt nöjd med. Jag har använt den jättemycket. Först hade jag den som skolväska, en A4-pärm får precis plats. Och sen har jag använt den när jag gick på högskolan och till jobbet. Nu senast har den gjort tjänst som skötväska. Det är så roligt att använda den, för den väcker sån uppmärksamhet. För några år sedan gick det ju att köpa liknande, men de var ju sydda som väskor som liknade byxor och hade inte, i mina ögon, alls samma charm. Även då fick jag dock mycket uppmärksamhet för den här: Är det äkta Lee-jeans? :)

Visst hade ni rätt!

...Jessi och Karina! En söt julklänning. Dock ej till H, som Karina önskade, utan till Loppan! Visst blev den fin? Jag är nöjd, i alla fall. Livet sydde jag i brun velour, eftersom jag inte lyckades med att få det utklippt på nåt snyggt sätt. Hjärtat har jag applicerat på och det blev supersnyggt! Det är roligt med applikationer. Den orange halskanten är muddväv från Ohlssons. I gömmorna fanns ett grönt blixtlås, som sitter i nacken. Miljoners feltänkt satte kreativiteten på prov, men nu är det bara lite bubbel vid dragkedjan kvar och det tänker jag leva med! Hon var på poseringshumör, lilla Loppan, så här kommer en liten kavalkad:

Omstrukturering

Den här ljuvliga julduken som jag köpte på Tradera för ett år sedan ungefär är nu under omstrukturering...

En gissning, någon?

Lite bus!

En av mina arbetskamrater är fenomenalt duktig på att samla på saker och hålla reda både på dem och oss andra. När min rumskamrat och jag hade städröj i våras hittade vi ett kuvert märkt "Får absolut inte slängas! 15/9 -96". Innehållet var en massa småbitar av linnedukar i olika färger, beställda från en linnedukstillverkare, vid ett tillfället 1996, när det började bli prat om att köpa in nya linnedukar. Det kändes lite passé nu, men vi vågade ju inte slänga alltihop, utan jag tog hem dem och sydde ihop dem till en liten quilt, som vi nu har gett vår älskade arbetskamrat!

Det var väl lite busigt, kanske, men hon sa i alla fall att hon uppskattade det!

DoReDo

Före: min älskade jordgubbst-shirt som luktar svett :( Efter: en liten solklänning till Loppan Jag tog helt enkelt en t-shirt, klippte av lagom långt ner, måttade lite efter en klänning som sitter bra och klippte ut överdelen. Sydde en axelsöm, kantade det armhålet samt halsöppningen med rullåkant, sydde andra axelsömmen, kantade sista armhålet, sydde ihop sidsömmarna. Sen skulle jag sy på nederdelen och eftersom jag numera vet vad framilonband är och dessutom har sett på mina köpetröjor att det kan användas till sånt här, så klippte jag en bit som var lika lång som överdelens kant, töjde den och sydde på den på nederdelen. Därefter sydde jag ihop över- och nederdel. Det blev jättefina rynkor och jag ska genast införskaffa mer framilonband!

Mormors gamla mysdress

När Loppan fyllde ett i höstas hade hennes mormor knåpat ihop denna söta lilla dress: Det har varit en mysdress till mormor från början, med trekvartslånga byxben, men hon tröttnade på den och byggde om den lite. Det syns ju lite dåligt på bilden, men på ena benet är det alltså en maskinbroderad slinga med paljetter ditbroderade. Det låter ju inte snyggt när man beskriver det så här, men det är det :D Även mudden är återanvänd från ursprungsdressen, därför passar den så superbt i färg. Mjuk och gosig velour och vi har använt den jättemycket! Nu börjar det dock bli dax att ta ur resåren i nederkanten av benen, för nu börjar de fastna på vaderna när hon kryper och klättrar.

Återvinning

Här är ytterligare ett par återvunna byxor. Från början var det här ett par byxor i strl 104, tror jag, som vi ärvt. När vi rensade bort dem ur mellansyrrans garderob i höstas märkte vi att resåren torkat ihop alldeles, så då sydde jag om dem till ett par byxor i ca stl 92 istället. Jag trodde att de skulle passa nu, men de är nog lite långa fortfarande. Jag satte mudd i midjan. Det var samma mudd som jag skrivit om tidigare och jag gjorde det innan jag hunnit upptäcka vad kass den var. Här är den ju inte så bred heller, så det blir inte mycket sug i den. Får nog pilla i en resår vad det lider, tror jag.