Blommigt värre

Ihop med den här beställningen beställdes också en skjortblus. Och så här blev den: Önskemålet var att ärmarna skulle gå i ett med fram- resp bakstycke, men biten var för smal, så det gick inte. Nu gjorde jag dem så långa det gick, så kan man endera ta av den biten och göra en trekvartslång ärm, eller byta ut den mot en bit enfärgat tyg eller mot en lång mudd, om den inte skulle falla i smaken. Min första tanke var att matcha med bruna kantband och muddar, men så råkade jag hitta både kantband och muddväv som matchade det orange perfekt och då kom jag på att om jag matchar med brunt så blir det mycket mer begränsat i vad man har till. Jag skulle nog bara tycka att det passade med brunt till då, i alla fall. Med orange accenter, som ju redan finns i tyget, så är man mer fri att kombinera, tycker jag. Så då blev det så. Sprundet har jag sytt som sk indiskt sprund. Man lägger en tygbit på plaggets rätsida och markerar var sprundet ska sys. Så syr man en raksöm på ömse sidor om markeringen. Jag sydde den två stygn bred i botten, då blev det ca 3 mm mellan sömmarna. Så klipper man upp mitt emellan sömmarna, vänder in tygbiten till avigan och syr en kantstickning. Det blev väldigt snyggt på ett så här mönstrat tyg, tycker jag. Då fick tyget tala för sig självt utan konkurrens, sas. Knäppningen gjorde jag med en stor knapp och en förlängd tamp av snedremsan som blev ögla. Tyget är beställarens, en gardinlängd från 70-talet. Muddväven är från Blötbergsboden inhandlad på tygmässan i höstas. Mönstret är en omgjord Gynthers, stl 104. Som ni kanske har sett vid förra beställningen, så fick jag massor med tyg som betalning för dessa plagg. Och sen fick jag ännu mer än vi kommit överens om från början. Och det var typ det allra snyggaste tyget, dessutom, så då fick det bli något till mamman också, som tack. En kasse. Jag mätte och utgick från en kasse jag har, som är så bra i formatet och sen blev den ändå jättejättestor. Jag hade kommit alldeles för långt i syendet för att orka sprätta och rätta till, så det här blev lite annorlunda om man säger... Jag är dessvärre inte helt säker på att det blev annorlunda till det bättre, men man får garanterat plats med hela familjens badkläder och handdukar i den i alla fall... Mamman är också en duktig loppisfyndare, så det kanske behövs nåt stort att lägga alla fynd i. Eller nåt.

Jag testade att sy fast Hello-lappen på nytt vis. Sömmen blev väl rätt snygg, men snett och vint blev det i alla fall. Suck. Inuti finns en ficka i samma tyg som utsidan och ett foder av ett underbart mjukt vitt underlakan som jag faktiskt fått från jobbet. Handtagen sydde jag av den dubbelfållade nederkanten som jag klippte bort för att "öppna" påslakanet som tyget var från början. Tyget är loppisfyndat av beställaren, men mitt nu :)

Hoppas nu bara att de blir nöjda! Livebilder kommer nog här snart.