Moln och stjärnor

För länge sen fick jag en beställning på en molntröja och matchande byxor. Jag var visserligen tydlig med att jag INTE kunde garantera någon leveranstid, men sa också att jag trodde jag skulle hinna under sportlovet. Det gjorde jag inte… :(

Inte under påsklovet heller… Men några VAB-dagar veckan efter påsk rådde bot på det dåliga samvetet och nu är det klart:

Tröja och byxor i stl 92, båda efter eget mönster. Turkosa moln från Jny och röda matchande byxor i collegetyg som fanns i gömmorna, dvs okänt ursprung… Mudd från Ohlssons.

Som ett liiitet plåster på såren gjorde jag dem lite mer arbetade än beställningen var från början och jag hoppas att det inte gjorde något med stjärnor på ärm och ben. Jag tycker det blev riktigt snyggt. Tyvärr ledde det återigen till insikten att maskinen behöver service. Den matar INTE som den ska, vilket blev plågsamt synligt när jag sydde på molnstjärnan på benet med röd tråd. Alla gånger den gjorde hoppstygn syntes väldigt väl. Nu gick det att lösa med att sy två varv, men det blir ju å andra sidan ganska tjock söm då… Men jag är nöjd i slutändan. Snyggt till alla barn, tycker jag. Och även somrigt och fräscht men passar ändå på vintern också. Perfekt kombo med andra ord.

Retroringar

Retroringarna från Mjuka tyger köpte jag till mig själv. Tur jag tog i lite, för lilla Loppan ville väldigt gärna också ha en tunika. Och trekvartsärmar skulle det vara. Som tur var var KlaramedK hemma hos oss just då och hade en tröja med trekvartsärmar, så vi verkligen kunde bekräfta att det var så det skulle se ut :)

Jag är egentligen inte så mycket för sån däringa mor-dotter-matchning, men när de ber så snällt att man ska sy till dem så för man ju göra det. Även om man redan var på väg att sy en till sig själv!

Först lekte vi lite med självutlösaren:

Det gick väl så där, kan man säga, men vi hade roligt…

Sen fick vi fotografhjälp, och då kunde Loppan själv gå igång med poserandet och cirkustricksen!

Min tunika är från mitt mönster från Svenska mönster.

Loppans är Ottobre Creative Workshop 301 stl 110 med trekvartslånga trumpetärmar och förlängd och utställd till tunika. Av den enkla anledningen att mitt egna 110-mönster har gått upp i rök! Och Klara – jag har tom städat syrummet så du inte skulle tro dina ögon, men mönstret kom ändå inte fram! ;)

Pärlpyssel

Det har pärlats en hel del den här vintern och våren. Bla har vi gjort örhängen:

Sju pärlor på lämplig pärlplatta, stryka, limma stift på baksidan. Klart. Busenkelt. De här tre gjordes av mellanloppan och skickades iväg till bästa kompisen när hon fyllde 10. Lilla Loppan har också gjort några och jag har nog också tre stycken i olika färger :)

Pärlplattor har det också gjorts i massor och till slut blev det det här vackra som nu pryder vår vägg:

Ett antal pärlplattor av varierande storlek limmas på en bottenplatta och monteras i ram. Vi har köpt en ram Ribba från IKEA som är några cm djup och monteras i bakkanten i ramen men glaset sitter i framkanten. Blev faktiskt riktigt snyggt. Samtidigt som den här kom upp passade jag dessutom på att spika upp en stor del av familjens övriga tavlor. Tyckte det var dags för det nu, 2 ½ år efter flytten…

Piratkalas

I vintras var lilla Loppan på 4-årskalas. “Prinsess- och piratkalas. Kom gärna utklädd” var inbjudan. Förgäves försökte jag få Loppan att vara pirat. Hon gick dit i den här prinsessklänningen istället :) (Den rosa-lila passar lilla Loppan numera). En pirattröja fick i alla fall följa med som present:

Mitt eget mönster i stl 104. Pirattyg från Mjuka tyger. Singeljersey i ärmar och rygg (jag är för snål med fina pirattyget för att sy en hel tröja av det!) från Mjuka tyger eller Jny. Hals, ärmar och nederkant kantades med lila, glansig vikresår för en lite prinsessig touch ;)

Nalle

Även jag förfärdigade ett gosedjur till systerdottern. Men jag stickade istället. Det här är ett gosedjur med lång historia, en del sårade känslor, omstarter och upprepningar. Gissa om jag är glad att slutligen ha rott projektet i land!

Jag har alltså köpt ett färdigt kit från Marks och Kattens. Stickat 21 (!!!) delar, sytt ihop dem, stoppat, broderat och slutligen blivit färdig. Först en bild på de 21 delarna:

En del blev felstickad, men det spelade egentligen ingen roll, eftersom det gick att sy ihop den med sömmen framåt istället för bakåt. Garnet är ändå så lurvigt, så det syns inte. Men den uppmärksamme ser att innerdelen av benet är vänd åt olika håll… ;)

Det här var på samma gång det enklaste och mest komplicerade, det tråkigaste och roligaste jag nånsin har stickat.
Enkelt – alltihop bara rätstickning. Dessutom i ett enormt tillåtande garn, så ev skönhetsfel syns inte.
Komplicerat – i princip vartenda varv är olikt det föregående. Beskrivningen är tre A4-sidor där varven står uppräknade vart och ett för sig. Det är visserligen en sanning med modifikation. Ibland stod det faktiskt “Sticka 4 varv” eller tom “Sticka 19 varv”. Men de ställena var ganska lätträknade :)
Tråkigast – det blev ju lite enahanda till slut. Enda utmaningen var ju att hålla koll på om jag skulle öka eller minska en maska i början eller slutet av varvet. Eller de riktigt roliga varven; i båda ändarna!…
Roligast – det är ju ganska speciellt att ha stickat en nalle. Jag är väldigt stolt, faktiskt.

Så börjar det väl närma sig att visa det slutgiltiga resultatet, va´?

Visst blev han fin? På tassarna har han applicerade filthjärtan:

Ena tassen pryds av flickans namn. På den andra broderade jag ett hjärta med tråckelstygn genom att följa filthjärtats kant och sen sy ett varv till innanför.

Fler gosedjur

Lilla Loppans gosedjur fordrar ett helt eget inlägg. Som jag skrev tidigare tillstötte komplikationer med minsta Loppans första gosedjur. Det blev helt enkelt för fint och därmed omöjligt att ge bort

Möt Rävis! Hon har alltså ritat en räv (Men mamma det är en snäll räv! Inte en sån som bits!) på ett papper och valt tyg. Sen har jag sytt Rävis, Loppan har stoppat den och så har jag monterat den. På pappret har hon också skrivit sitt och kusinens namn. Hon hade inte ens fyllt fyra när det här gjordes i augusti…

Tyget är velour från Mjuka tyger. Ben och svans är gjorda av ett svart bomullssnöre jag har sparat från nån kasserad jacka, eller så.

Ja, ni förstår att Rävis inte kunde flytta vidare. Så under sportlovet tog vi tag i att rita ett nytt gosedjur till kusinen:

På baksidan av den här står det vad den heter:

Och ifall nån missade det, står det också vilket djur det är. Så det får väl bli dagens fråga: Vad heter gosedjuret?

Så över till det färdiga resultatet:

Även här har Loppan valt tyg (stretchfrotté från Blötbergsboden inköpt på en symässa för läääänge sen) och stoppat. Den här fick ben av samma snodd som Rävis, men svans av en rund jackresår från en gammal Gneis-jacka. Manen har jag sytt av lintråd och ansiktet är också broderat med lintråd.

En närbild på det söta ansiktet. Jämför med originalet överst. Jag är mycket nöjd.

Gosedjur

Redan när systerdottern föddes i slutet av sommaren, satte vi igång med presentmakandet. Den ursprungliga tanken var att de skulle skickas direkt när hon var nyfödd, men dels tillstötte “komplikationer” (mer om dem i ett senare inlägg) med yngsta dotterns present, dels blev vi inte färdiga till när vi åkte dit, eftersom det blev bestämt lite hastigt, så då fick de vänta till välkomstfesten istället.

Äldsta dottern ritade ett eget fantastidjur, med inspiration från nåt i Sims, tror jag:

Ansiktet är sytt som applikationer, tygerna är gamla lakan och en bit ceriserosa stretchfrotté. Det rosa blommiga lakanet är ganska tunt, så vi förstärkte med en bit vit lakansväv under. Den är ihopsydd från rätan och har alltså råa kanter, både rosa och vita. För att göra det lite snyggare sydde vi ihop den med trestegsraksöm. Att sy ihop från rätan löste också problemet med att sy ihop vändhålet. Vi sparade helt enkelt en öppning längst ner i en fot, stoppade och sydde sedan igen hålet från rätan. Enkelt och bra. Hon har ritat och sytt allt själv, men jag har givetvis hjälpt henne med hur man ritar på vliesofixet, totally stable på baksidan etc.

Mellanloppan ritade och sydde en kanin. Den är sydd av brun velour och har handbroderat ansikte. Öronen är ostoppade och får lite stuns och karaktär av en stickning parallellt med kanten. Vid benen sydde vi av med en raksöm. Denna är sydd helt efter samma princip som kalikå-djuren, dvs rita formen på tyget, sy ihop räta mot räta med smal sicksack, klipp rent och vänd. Även mellanloppan har sytt allt själv, men där fick jag hjälpa till lite mer med inställningar och maskinträdning.

Bullshit!

Som jag skrev tidigare, har jag inte prioriterat bloggen. Dock har jag sytt och stickat och tillsammans med barnen även gjort annat pyssel, så vad passar bättre en VAB-dag än att blogga ikapp? Med schemalagda inlägg varannan dag kommer jag nästan fylla upp hela maj, tror jag :)

Först ut senaste alstret – en flört med gamla tiders handarbete: en bonad. När min syster hälsade på i vintras fick vi en underbar bok:

(Klicka på boken – bilden är en länk till ett köpställe )

I den finns, förutom en massa smarriga recept (101 st, antagligen!), små tänkeord med en modern kommentar, kan man väl säga. Vid anblicken av en av dem sa min syster att det där skulle man ha som bonad. Det har hon nu :)

Bakgrundstyget är samma vita med rosa små hjärtan som på laptopfodralet här nedan. En bit av en gammal gardin. “Lagom är bäst” har jag skrivit genom att stryka vliesofix på baksidan av tyget, skriva texten på en ny bit vliesofix och stryka fast på framsidan. Sen har jag använt trestegsraksöm på vanliga symaskinen och sytt i texten jag skrivit. I princip varje enskilt stygn är individuellt inställd stygnlängd, varierat mellan 1,5-3 mm. Det låter jättejobbigt och pilligt, men tog faktiskt inte alls särskilt lång tid.

“Bullshit!” skrev jag på ett vanligt papper. Använde för första gången en överföringspenna jag köpte på symässan och fyllde i bokstäverna på baksidan och strök sen över det på bonaden och broderade med kedjestygn för hand. Utropstecknet är sytt med hjälp av plattsöm och stjälkstygn. Förutom efterstygn har jag därmed avverkat hela min repertoar av broderistygn

Gamla tiders bonader är ofta kantade med ett brett band av bomull (ripsband?). Jag tog istället en ovikt snedremsa och ett zigzagband och dekorerade kanterna med. På baksidan strök jag vlieseline och sen vändsydde jag med en bit vit lakansväv. För att slippa att få ett vändhål som ska sys igen på nåt sätt, tog jag två bitar lakansväv, lite omlott. De hade en smal fåll kvar och det utnyttjade jag så att jag i princip sydde det som ett örngott. Det ser ju lite lustigt ut på baksidan, men när man sätter upp bonaden på väggen syns ju inte det.

Vi var hos min syster på Öland i påskhelgen för att fira välkomstfest för hennes yngsta dotter. Då fick hon den här “i-stället-för-en-blomma”. Hon blev både glad och överraskad!

Och snart kommer det fler inlägg med anledning av festen – vi pysslade nämligen ihop ett helt gäng med presenter till den lilla godbiten!

Laptop

Jag har prioriterat. Familj, jobb, syning, bloggning. I den ordningen. Som ni märker var det ett tag sen jag kom till den fjärde punkten. Så är det ibland. Sytt en del har jag dock gjort, så material till bloggning finns det i alla fall. Jag börjar med det jag sydde ikväll. En kollega har en ny liten tio tums laptop och behövde ett skydd till den. Det gick jag igång på, så ett alldeles väldigt personligt rosa fodral har sett kvällens ljus.


Jnys rosa moln med en cirkelrund orange molnapplikation för att bryta av lite. Insidan i ett vävt retrotyg, med innehavarinnans initialer broderade på frihand:


Det gick inte att få en vettig bild på insidan, men tyget är från en gammal gardin och det är rosa hjärtan på vit bakgrund. - Posted using BlogPress from my iPhone

Kokoskarusellen

Min syster Karolina, som har en orange fordonströja, har nu startat en blogg. Hon går andra året på Capellagårdens textillinje. Igår fick vi besked om att hon gått vidare i antagningsförfarandet till Högskolan för Design och Konsthantverk i Göteborg.

Som om inte alla vackra saker hon gör skulle räcka, så är hon en riktigt poetisk skribent som verkligen behärskar “Less is more”!

Besök henne på www.kokoskarusellen.blogspot.com!

Några smakprov:

Grattis farmor!

Min kära farmor har också fyllt år! Även denna present kom iväg lite sent, men nu är den framme i alla fall. Hon fyllde 89 år och då tyckte jag tiden var mogen för ett Hello-plagg till farmor också.

En ganska lång kofta i velour. Jag minns faktiskt inte var jag fick tag på velouren, men det är en härlig plommonlila färg i alla fall! Mönstret kommer från Ottobre dam hösten 2009 och har i original både knäppning hela vägen och fickor. Jag tyckte om modellens enkelhet och gjorde den därför bara med en knapp högst upp och utan fickor.

Velour är ju, som bekant, omöjligt att fota, men jag kan lova att den är fin! ;)

Födelsedagsugglor

En försenad födelsedagspresent har skickats iväg till min systerdotter som fyllde 6 år härförleden.

Tilda trikåklänning i stl 122 med gröna muddkanter, fållad ärm och gröna sömmar. Mönstret från Ottobre 6/07. Ugglor från Znok.
Byxorna är Meedoms tights i motsvarande storlek, men jag har ställt ut dem nedtill. Först tyckte jag de såg så korta ut. Sen fick jag för mig att de skulle bli alldeles för långa. Lösningen blev att jag sydde ett knapphål på insidan av den dubbelvikta ugglefållen och skickade med en bit resår. Är de för långa är det alltså bara att sprätta upp knapphålet och trä i en lagom lång bit resår!
När jag började klippa av uggletyget upptäckte jag att det fanns en instickad smutsrand i tyget, ca 40 cm från kanten. Jag velade lite fram och tillbaka hur jag skulle göra, men sen ringde jag faktiskt Jenny. Jag köpte bara 1,5 m och kände att om 40 cm ska “försvinna” blir det lite väl dyrt. Då skickade hon helt sonika en helt ny 1,5 metersbit! Snacka om service! Tack Jenny!

Våga vägra plast

En kollega har för tillfället lite för mycket att göra. För att organisera sig får varje projekt en plastkasse med alla tillhörande papper och mappar i. När vi hade personaldag för ett tag sedan hade hon dessutom lyckats få tag på en sån där OTROLIGT prasslig påse till det som behövdes den dagen. Då föddes idén till en presentkasse som hon sen fick på Alla hjärtans dag.

Tunn denim, som tyvärr inte håller för så mycket, så den är fodrad med lila lakansväv. Applikationen är dels en broderad lapp med texten “Våga vägra plast” på en lakansbit och med ett satängband som jag sydde på ett vitt satängband på. Bandet sydde jag fast med en raksöm i vardera ytterkanten och med lös “flärp” nedtill. Texten har jag broderat med bokstäverna på min vanliga symaskin och jag kände, faktiskt för första gången, att man nog kan ha användning för en broderimaskin i alla fall ;)

På baksidan applicerade jag en blommig bit från ett lakan. Kanten fållades med dekorsömmen med hjärtan och en förstärkt raksöm under.

Applikationen på baksidan, texten och bården i överkanten syddes alla med en melerad broderitråd jag beställde billigt från Bibbis i höstas. Den är jättefin och passar ju utmärkt till sånt här.

Bärhandtagen är såpass långa så att man både kan bära kassen i handen och över axeln och är sydda av samma satängband som applikationen. Jag vet inte hur pass det håller som bärhandtag, men jag får väl sy på nya när de går sönder.

Och kollegan vet att det var prasselpåsen som inspirerade mig :)

Jag vet inte hur mycket det syns i det färdiga resultatet, men jag har varit väldigt inspirerad av Odd Molly när jag sydde och tänkte. Det passar perfekt till just den här kollegan!

Snoriga tider

Som jag skrev innan så hälsar Klara på oss ibland. Hon säljer sina fina näsduksfodral på Liljewalchs konsthall och brukar passa på att leverera dit när hon ändå är här. Häromsistens hade hon en masslast med 95 st! Ja, det var bara 94 som blev levererade för en kollega knep en när vi möttes på mitt jobb :)

I alla fall så blev jag lite inspirerad och fick för mig att sno ihop några på egen hand också. Jag har gjort det någon gång tidigare, men då bara nåt enstaka. Nu blev det en liten hög, varav några fick följa med till allergiska goda vänner istället för en blomma.

Tygerna är gardiner och påslakan från gömmorna. Ett enfärgat ljusblått gammalt underlakan till foder.

Jag fick en specialbeställning från stora Loppan sen också, så på kvällen blev ytterligare en sydd av IKEAs gröna flodhästtyg. Den blev inte fotograferad och lär inte bli det heller. Däremot är den för närvarande mycket flitigt använd. Det är ju iofs trevligt, men anledningen är ju lite mindre trevlig…

I min värld kommer ursprunget från Florin.

Söta sniglar

Ytterligare en klänning har det blivit. Söta, fina sniglar från Znok. Supersnyggt med röd mudd:

Den här gången är det Tilda trikåklänning från Ottobre 6/07 i stl 110 som fått bli modellen.

KlaramedK sover ibland över hos oss numera. Det gläder oss! Häromsistens frågade hon Loppan vad hon tycker bäst om i sitt rum. "Tyget!" svarade Loppan! Så nästa bild fick ju tas så att tyget kom med, helt enkelt. Det hittade vi på Lagerhaus i 3-metersbitar i höstas. Visst är det fantastiskt! Hon har en turkos matta på golvet också, som blir såå snygg till! Den tar perfekt upp det turkosa i tyget.