Semester

Nu blir det semesteruppehåll här ett par veckor. Men när jag kommer hem igen väntar förhoppningsvis både moln och husvagnar från Jny i brevlådan!

Norsk beställning

Den minnesgode minns att jag berättade att bytet med Kristin/Heilt spesiell i Norge genererade en större beställning från vårt grannland! Här är nu plaggen. I princip lika som det här settet till Loppan och det här settet till systerdottern, men nu i storlek 122. Hoppas det blir till belåtenhet! Tyger och mönster finns allt beskrivet i de ovan länkade inläggen, så ni får kolla där om ni är extra intresserade ;)

Blommigt värre

Ihop med den här beställningen beställdes också en skjortblus. Och så här blev den: Önskemålet var att ärmarna skulle gå i ett med fram- resp bakstycke, men biten var för smal, så det gick inte. Nu gjorde jag dem så långa det gick, så kan man endera ta av den biten och göra en trekvartslång ärm, eller byta ut den mot en bit enfärgat tyg eller mot en lång mudd, om den inte skulle falla i smaken. Min första tanke var att matcha med bruna kantband och muddar, men så råkade jag hitta både kantband och muddväv som matchade det orange perfekt och då kom jag på att om jag matchar med brunt så blir det mycket mer begränsat i vad man har till. Jag skulle nog bara tycka att det passade med brunt till då, i alla fall. Med orange accenter, som ju redan finns i tyget, så är man mer fri att kombinera, tycker jag. Så då blev det så. Sprundet har jag sytt som sk indiskt sprund. Man lägger en tygbit på plaggets rätsida och markerar var sprundet ska sys. Så syr man en raksöm på ömse sidor om markeringen. Jag sydde den två stygn bred i botten, då blev det ca 3 mm mellan sömmarna. Så klipper man upp mitt emellan sömmarna, vänder in tygbiten till avigan och syr en kantstickning. Det blev väldigt snyggt på ett så här mönstrat tyg, tycker jag. Då fick tyget tala för sig självt utan konkurrens, sas. Knäppningen gjorde jag med en stor knapp och en förlängd tamp av snedremsan som blev ögla. Tyget är beställarens, en gardinlängd från 70-talet. Muddväven är från Blötbergsboden inhandlad på tygmässan i höstas. Mönstret är en omgjord Gynthers, stl 104. Som ni kanske har sett vid förra beställningen, så fick jag massor med tyg som betalning för dessa plagg. Och sen fick jag ännu mer än vi kommit överens om från början. Och det var typ det allra snyggaste tyget, dessutom, så då fick det bli något till mamman också, som tack. En kasse. Jag mätte och utgick från en kasse jag har, som är så bra i formatet och sen blev den ändå jättejättestor. Jag hade kommit alldeles för långt i syendet för att orka sprätta och rätta till, så det här blev lite annorlunda om man säger... Jag är dessvärre inte helt säker på att det blev annorlunda till det bättre, men man får garanterat plats med hela familjens badkläder och handdukar i den i alla fall... Mamman är också en duktig loppisfyndare, så det kanske behövs nåt stort att lägga alla fynd i. Eller nåt.

Jag testade att sy fast Hello-lappen på nytt vis. Sömmen blev väl rätt snygg, men snett och vint blev det i alla fall. Suck. Inuti finns en ficka i samma tyg som utsidan och ett foder av ett underbart mjukt vitt underlakan som jag faktiskt fått från jobbet. Handtagen sydde jag av den dubbelfållade nederkanten som jag klippte bort för att "öppna" påslakanet som tyget var från början. Tyget är loppisfyndat av beställaren, men mitt nu :)

Hoppas nu bara att de blir nöjda! Livebilder kommer nog här snart.

Fin gåva

För några dagar sedan kom mellanloppan hem från fritids och såg hemlighetsfull ut :) Det här var vad hon höll bakom ryggen: Visst är det fint! Jag har använt det i flera dagar nu!

Rädda mammorna!

Babushkadockan drog igång en utmaning för några veckor sedan. Utmaningen går ut på att sy/pyssla något, lägga ut det på tradera och låta behållningen gå till Röda korsets insamling Rädda mammorna. Jag är för närvarande i en sån fas i livet att jag inte hade möjlighet att anta utmaningen, hur gärna jag än ville, men man kan bidra på annat sätt. Tex genom att bjuda på de auktioner som andra sybloggare lägger ut. Så det gjorde jag. Och vi är nu ägare till dessa två medsybloggares alster: En gul och lila elefanttunika från Ett Tu Tre. Sitter som en smäck! Och en rosa kjol med volang och babushkadocka från Doris&Assar. Babusckadockan syns ju inte alls på den här bilden, men syns jättefint på DorisAssars bild, så kolla in den. Där syns nämligen också den jättefina lilla börsen med aptryck, som visst inte ville fastna på bild här hemma.

Båda plaggen blev så väl mottagna här hemma att de skulle på med en gång de packades upp. Därför syns inte byxorna som omatchar till elefanttunikan alls och kläderna som omatchar kjolen gick inte att få att osynas, så jag hoppas ingen har fått allt för ont i ögonen... ;)

Tack tjejer, för två superba affärer! Och eftersom det var ganska långt kvar till mina maxbud på båda auktionerna, så sätter jag in mellanskillnaden till insamlingen också.

En väska, en väska, en liten, liten väska

Nja, så där alldeles liten är den väl inte, men i alla fall... Väskor hör inte till det jag syr allra oftast, men det är fantastiskt roligt, så jag borde göra det oftare. Bakgrunden till denna är att min syster firade sin 35-årsdag i slutet på maj och redan när vi firade mammas födelsedag i februari, så avslöjade hon hur mycket hon tyckte om det här tyget, så redan då bestämde jag att en väska i detta tyg till henne, skulle vara en lämplig present. Tror ni den var färdig i tid?? Nej, just det. Jag hade ju bara haft tre månader på mig... När inte ett helt år räcker för att få piffarna färdiga, så är det ju klart att tre månader är alldeles för kort ;) Så här blev den i alla fall: Tre ytterfickor, vars kanter accentueras av mörkgrön snedslå. Ett matchande näsduksfodral.

En dragkedjeförsedd ficka på baksidan.

Dragkedja på ovansidan, en för stor mobilficka (man kan inte få allt...) och ett prickigt örngott som foder. Remmen är precis lagom lång, så väskan går att ha hängande på en axel, eller med remmen snett över bröstet, sas.

Mönstret är mitt eget. Jag utgick från en "Allt i hemmet" och la till en cm runt om, rundade hörnen och klippte ut. Fickorna på framsidan har jag ritat efter humör, sas, och de är också fodrade. Jag behöver definitivt träna mer på att montera foder och väska... Nu blev det en (inte alls snygg) söm med sömsmånen ut, som jag hjälpligt dolde med en fult påsydd snedremsa, men det måste väl finnas något kvar att utveckla till nästa gång... ;)

Det var jätteroligt att sy den och jag har från säker källa besked om att den föll den nya ägarinnan i smaken! :)

En PIF avklarad

Det här med att flytta och börja nytt jobb och få vardagslivet att flyta igen har tagit mycket tid och kraft i anspråk. Mer än jag trodde från början. Det är skillnad att flytta med tre barn jämfört med med två! Därför har det tagit lite väl lång tid med två av mina PIF:ar. Pinsamt. När man har ett helt år på sig! Nu är i alla fall PIF nr 2 avklarad. Idén till den fick jag när jag såg det här inlägget hos Gekko och Ottopippis kommentar till det. Sen har idén legat och grott och växt, vissnat och tagit ny fart och slutligen blev min variant den här och jag måste säga att jag är galet nöjd! Och eftersom varken Ottopippi eller jag avslöjar så där alldeles mycket om våra barn på våra resp bloggar, så blev jag ju "tvungen" att sy några till. En finns kvar här, tre har skickats till olika mottagare i Göteborg och två till Öland. Det är mina syskonbarn, som, förutom Loppan och Ottopippis knoddar, har förärats en varsin egen initial-tröja. Alla tyger utom det lila är från Jofotex. Det lila är en stor stuv från Ohlssons en gång i tiden, som också går att använda som mudd, så den är förskräckligt töjbar, men det blev rätt bra. Mönstret är Ottobre Creative Workshop 301 i stl 98, 98, 98, 104 och 110. 74:an är Meedom och Meedoms form 1. Bokstäverna är sydda som en sorts "inverterad" applikation. Jag har med hjälp av en överföringspenna "skrivit" bokstäverna på de ljusa tygerna, sen har jag strukit totally stable på både framstycke och applikationsbit, nålat ihop tyglagren, sytt i linjen med förstärkt raksöm och sen klippt upp bokstaven på framstycket och renklippt bakom. På de mörka tygerna har jag ritat bokstaven på totally stable och strök fast den på rätsidan istället. Det var ju ett moment mindre, men jag tyckte nog att det var lite lättare att ha totally stable på baksidan och en linje på rätsidan. Efter tvätt för att få bort linjen, fick de en skönt ruff känsla! Nu är jag bara lite nojjig att jag ska ha klippt för nära sömmen på baksidan, så att det kommer att lossna i tvätten. Ni får skicka tillbaka dem i så fall, så syr jag en ny. Lite detaljbilder:

Och det är ju de här stunderna man lever för; när det nästan blir bättre än man vågat hoppas på! De här tröjorna var riktigt roliga att sy och det blir nog fler!

Ett saligt byte

För ett par månader sedan tog jag mod till mig och mejlade Kristin som har Heilt spesiell om hon var intresserad av ett byte. Det var hon och strax därefter kom den här klänningen (den översta, med ugglor i halsen). Tyvärr var den lite i smalaste laget och hon var då så oerhört snäll och sydde en ny. Hoppas den andra blev såld! Den här kom då istället: Visst är den fantastisk!?

Och se så bra den passade! Lite lång och lite att växa i, precis som det ska vara! När Loppan hade den på sig första gången satt hon i bilen och så sa hon "Min känging är muuuk, jättemuuuk och sööön!" Det var väl det bästa betyget?!

I utbyte fick Kristin och Annika den här klänningen:

Hur det passade ser man här. Kanske lite vääääl stor, men Annika blir väl större hon med!

En rolig bieffekt av bytet är att jag nu har fått en ganska stor beställning från en i Norge som hade sett klänningen på Kristins blogg och sen hittat hit och gillat det hon såg. Kul! Tack Kristin för ett byte vi är supernöjda med!

IDAG!

...ståtar en alldeles nybliven fyraåring i den här klänningen: Hennes snart 3-åriga lillebror använder byxorna! Hur klänningen passar ser man här. Tyget i klänningen är ett loppisfynd, tror det är 70-tal. Snedremsan från Jysk (de är jättebilliga på basfärgerna). Tyget i byxorna är en gardinlängd från 70-talet. Helt underbart ljuvlig!!!! Färgen är fantastisk! Mudden från Ohlssons. Och betalningen...? Ja, den var det här underbara paketet: Påslakan och gardiner. Fast de två understa ska tillbaka till ägarinnan, efter att den blommiga också blivit en sån här skjortblus till storasyster. Boken blev jag lovad för nåt år sedan i utbyte mot ett mönster på waldorf-dockor, men det glömde vi bort då, så jag blev både överraskad och glad när den låg överst i paketet. Den är en av min mors skatter som jag sitter och dreglar över när jag är där, så det var en rolig skatt att nu få äga själv. Tack Karina! Jag hoppas att du också är nöjd, så här långt. Och att vi kan ses nästa gång du är norröver!

Tipspromenaden vandrar vidare

Och äntligen har jag kommit till att ta upp tråden från Strömmings utmaning! Den kom precis innan datorn havererade och sen har jag bara inte hunnit. Jag tänkte nämligen ta tillfället i akt att göra en liten instruktion också, och då tog ju det lite längre tid än att bara skriva.

Utmaningen är den här: Du som blir utmanad skall (denna text får kopieras): Tipsa om ett sömnadstillbehör, t.ex. tyger, saxar, snedslå, symaskiner, knappar, trådar, pressarfötter osv.. Det kan vara något som är mycket prisvärt, bra kvalitet eller något hjälptillbehör som du tycker är väldigt bra samt varför. Man får också gärna berätta var man får tag på saken. Har du mer än en sak som du vill berätta om så går det givetvis bra.

Sen kan ytterligare (om du vill) dela med dig ett tips när det gäller sömnad, ett praktiskt tips. Det behöver inte vara något avancerat (med massa bilder), bara ett litet tips.

När du svarat på frågorna så skall du skicka vidare utmaningen till 4 stycken nya personer med sömnad som hobby. Du skall meddela personen att du utmanat denne samt länka till personens blogg.

1) Pfiffikus; ett fantastiskt användbart litet hjälpmedel för att mäta både här och där:

På ena sidan har den hack vid centimetermarkeringarna och på den andra vid halvcentimetermarkeringarna. Här mäter jag för att vika upp en fåll, men hacken gör också att man kan sätta en nål "in i" linjalen vid exakt rätt ställe. Eller att det är lätt att markera med penna, också därför att man inte behöver rita bredvid linjalen. De små hålen kan man tex mäta strumpstickors storlek med. Ett billigt och enkelt hjälpmedel.

2) Skärmatta, linjal och rullkniv:

Ett inte fullt lika billigt hjälpmedel, men minst lika praktiskt. Jag klipper tex nästan aldrig muddväv, utan skär. Då blir det garanterat rakt och muddväven ligger platt och fint och det blir lättare att använde den nästa gång, tycker jag. Detta är ju, som sagt, inte så billigt, men en kompis hitta på Blocket till mycket fördelaktigt pris!

3) Specialpressarfot för dolda blixtlås. Det blir helt enkelt rasande snyggt!

4) Så kommer då min lilla instruktion. Jag har ingen cover-maskin och ingen bandkantare, men tycker ofta att det blir minst lika snyggt med muddrullå. Problemet är att om jag syr ihop till en rundel först och sen syr på den i halshål och ärmslut, så är den garanterat för lång och det blir vågigt och fult. Och om jag bara syr ihop en axelsöm och sen syr på muddrullån, så får jag en ful sömsmånsklump när jag syr ihop den andra axelsömmen och trots min riktigt braiga vanliga symaskin så går det inte att sy ner sömsmånen!

Nu göra jag så här i stället och tycker att det blir rasande snyggt det också: Först skär jag muddremsan 3,5 cm bred (ibland 4 cm, om jag vill ha en lite bredare kant). Sen syr jag ihop en axelsöm och syr på muddremsan räta mot räta, som vanligt:

Sen syr jag ihop den andra axelsömmen och kanterna på muddremsan i en enda söm: Och sen så viker jag över muddremsan mot avigsidan och nålar. Och här kommer ett bonustips: Jag tar bort nålarna när jag närmar mig med symaskinen och för att inte storlekslappen då ska hamna snett eller tom utanför sömmen, så sätter jag fast den med en tvärgående nål i själva plagget, långt under där som sömmen kommer:

Slutligen syr jag sedan fast hela härligheten med tvillingnål från rätsidan:

Et voilá! Slutresultatet blev en beställd storasystertröja till den samma arbetskamrat som fick denna för några veckor sedan. Det finns nu en liten flicka som snart har vuxit i den!

Och eftersom jag är så sen med att nappa på utmaningen, så lämnar jag det öppet för den som vill att plocka upp tråden. Många har redan haft den, men om du inte har det, kan du väl skriva en kommentar här, så vi andra hittar till dina tips!

Änglar finns!

En av de roligaste bieffekterna av att blogga är alla kontakter man kan få, med människor som man förmodligen aldrig skulle ha träffat annars. För några månader sedan fick jag ett mejl från Britt-Marie. Hon hade läst på min blogg och ville gärna sy den här klänningen. Jag tyckte inte att det kändes så kul med betalning i pengar för ett avritat mönster utan föreslog att hon istället skulle skicka över nåt gammalt lakan eller en bit muddväv istället. Vi har haft en ganska lång mejlväxling och det har varit jätteroligt och gissa om jag blev ännu gladare den dag jag hittade detta i brevlådan: Det översta är en gardinkappa med jordgubbar på. Kommer bli superfint som solhattar, bla. De två undre är delar av påslakan, där det gröna har olika fram- och baksida, sas. Tack snälla Britt-Marie! Det blev ju inte sämre av att det låg i lådan en riktigt jobbig arbetsdag! Och hon som har beställt det här och det här, hon känner ju mig, så när hon var i Jämtland och hälsade på avlägsna släktingar och den äldre damen där höll på och rensade ut, då tänkte hon på mig och kånkade hem en hel laddning, som hon sen pulade ner i ryggsäcken och bar med sig när hon var här och hälsade på för två veckor sedan. Jeanstyget överst är en mammaklänning i stor storlek med en massa härligt fin och mjuk stretchjeans att återanvända (dock ej som mammaklänning. Är väl bäst att vara tydlig på den punkten, kanske ;) ) Under den ligger en bomullsduk (hemvävd?) och en linneduk och sen två underbart vackra örngott. Det röda och det bruna blommiga är tre påslakan och 2 örngott! Massor med härligt tyg alltså. Och så en fin brun julduk underst. Visst är den härlig? Här visar sig örngott, gardiner och dukar i tyger som kanske lämpar sig bäst som foder eller väskor. Den gröna gardinkappan har också två fina knypplade spetsar på sig. Den breda i underkanten kom visst inte med på bild... Tack snälla Jessi!

Mission med passion

Svenska Missionskyrkan har kyrkokonferens nästa vecka och jag har fått i uppdrag att sy sk fokusföremål till Livsnära samtal. Konferensens logga syns här till vänster och förklarar färgvalet och ger en föraning om slutresultatet...

Först: tio remsor på hela bredden, 15 cm breda.

2) Varje remsa delas upp i 10 kvadrater, 15x15 cm. Skärmattan, linjalen och rullkniven kom sannerligen till nytta.

3) 200 kvadrater blev 200 hjärtan, klippta på fri hand. Jag vek varje kvadrat dubbel och klippte ett halvt hjärta. Saxslipen från Fiskars, som skymtar på bilden ovan, kom väl till pass i det här momentet. Jag var väldigt tacksam för det vackra vädret som var, så jag kunde sitta ute och klippa! Velour dammar ju så förskräckligt. Det här var för ett tag sedan, så det var den första riktigt varma dagen för den här våren. Det är sånt som kallas timing...!

4) Jag nålade ihop hjärtana räta mot räta, så många som nålarna räckte till, och sen sydde jag ihop runt om och lämnade öppet för vändning. Hello-lappen ligger dubbelvikt i sömmen.

5) Färdig! Fyllda med vete från en kollegas föräldrars gård och underbara att hålla i handen!

6) Hela högen - 100 st! ... och det roliga är att eftersom alla är klippta på fri hand, så är det fortfarande så att jag syr unika saker! Inget hjärta är det andra likt och det kan jag garantera till 100 % :)

Det var mindre tråkigt än jag trodde att sy dem, men jag var ändå rätt glad när jag var klar!

En stor beställning

Hon som brukade passa våra barn mellan varven i vår förra hemstad, ska bli moster om en knapp månad. Mamman till barnet är kusin med mamman som fick det här till sitt barn och ville ha lika. Mostern passade på och beställde lite att växa i också enligt följande: Röd ugglebody stl 62, röda muddisar stl 62. Bodyn är från Ottobre nr 6/07. Muddisarna egna. Blå uggletröja med röda kanter och muddar, stl 74 från Ottobre 3/09. Röd elefanttröja samma mönster som ovan, stl 68. Egentligen var beställningen på en röd elefanttröja, men tyget räckte inte, så det fick bli rött liv med elefanttygskantning och elefantärmar med röd mudd. Blev snyggt tycker jag! Sist kommer en limegrön body i stl 68 med orange muddar. Jag har utgått från samma mönster som till den lilla bodyn, men ritat om den så den är utan omlott. Den fick istället tryckknappsknäppning i en av raglansömmarna på bakstycket. Hoppas allt är till belåtenhet hos 1) beställaren och 2) mamman och 3) den snart födda!

Lila är en favorit

En Alice, som var Loppans dagiskompis före flytten, förälskade sig i retrobrallorna jag sytt på inspiration från Thea. På beställning sydde jag ett par bruna, som visade sig bli för smala i livet, så de kom tillbaka (och har nu flyttat till min systerson). Det bruna tyget var slut, så alternativet fick bli ett par plommonlila. Nu har stackars Alice och hennes mamma fått vänta alldeles extremt oförskämt länge på ersättningsparet, så jag kände att jag nog fick ta och fjäska lite och skicka med en tröja också. Mitt första alster i det lila elefanttyget. Det är verkligen en härlig färg! För att byxorna ska hålla lite längre, så har jag sytt i ett resårband i nederkanten, som kommer ut via två öljetter, så när resårerna hamnar runt knäna, är det bara att klippa av resåren och dra ut den, så har man ett par "vanliga" retrobrallor. Det är en lösning jag blev rätt nöjd med, faktiskt. Och så här ser det ut på insidan: Öljetterna hamnade kanske lite onödigt långt ifrån varandra, så det blir en liten bubbla där, men jag tror inte att det kommer att synas när man har dem på sig.

Prototyp

Jag har fått en beställning på en sån här klänning i strl 4 år. Mönstret jag har går bara till 3 år, så då fick jag ju sy en prototyp först: Tyget tror jag är en gammal duk som maken förde med sig in i boet. Snedremsan har jag köpt på Jofotex. Den är skickad till min systerdotter som är fyra år och så fort öronontet och febern har släppt har hon lovat mig att prova den. Krya på dig, gumman!